Who have I become?
Tiden står stilla
eller passerar oändligt fort i det näste vi skapat
rök smeker luften mellan oss
bilden badar ständigt i dess romantik;
att sluta törsta och istället äga känslan av frihet
dekadens - eskapism - lättja
vackert på ett sorgset, eteriskt
vis.
Vänder bort blicken från omvärlden
samtiden snuddar endast vid oss
glömmer bort vad som ska och bör göras
när vi är upptagna med att se skogen för alla träd
idag och imorgon är bara teorier
"rätt" och "fel" är utbytbara
plumparna i våra protokoll är skönhetsfläckar
och Vi har ansikten man minns.
Att vara bohem eller robot
i tomrummet mellan väggarna finns ingen andrum
att finna den man är och sedan vara den fullt ut;
när man är långt långt hemifrån måste man hålla ihop
den styrkan är bräcklig,
men det du finner i oss är ett behov att andas GIRIGT.
Var bara lugn Mamma,
det enda vi missbrukar är livet.
Kommentarer
Trackback
