Ivannia

Så jag är lite fundersam. Saker och ting har kanske inte förändrats, men jag ser tendenser till något jag inte är så pigg på.


Är respekt något som kan försvinna väldigt fort utan någon särskild anledning? Jag undrar då det. Känner mig lite.. nedtryckt.



------------

One day we're gonna have it all.


Något jag önskar rätt innerligt. Man låser in sig själv och försöker att låta bli att se saker; man uppmuntrar varandra att kolla bort från verkligheten, låsa in sig, stanna inomhus lite till. På ett sätt är det vackert men på ett annat sätt så känner jag mig lite ängslig och lurad.



Dessutom så funderar jag på Valet jag gjorde. Inte det fjuttiga jag gjorde i somras (redan gjort och utagerat), utan det andra, det som gjordes nyligen. Blir så förbannad över hur den enda människan som BORDE förstå är den mest idiotiska, självrättfärdiga, KORKADE och trånsyntaste människan av dom alla.


Kärlek övergår lätt till hat och jag hatar inte men jag har en känsla av att det här kan gå mycket mycket fel.


-------

Men det går upp och ner, som alltid.