He had six different smiles


Mitt dygn som födelsedagsbarn är nu till ända.


Det har varit lite blandat faktiskt; själva arbetsdagen var ganska kass men folk har varit galet gulliga (som Maxi som bad om en toapaus men istället från ingenstans hoppade in i mitt spel, gav mig en födelsedagsblomma och en puss och sen sprang, eller bara med tanke på alla triljoner mess och FB-meddelanden som trillat in) så jag antar att det har varit okey.


Enda grejen har varit att Det värkte igen. Ett mess och så POFF stack smärtan upp sitt fula tryne. Jag satt sedan och önskade att jag aldrig fått messet, men hade jag inte fått det hade det oförklarligen nog också gjort ont så jag var mest en förvirrad röra som ville slänga mobilen i slussen. Men det gjorde jag förstås inte; tog en cigg istället.


Hursomhelst. Jag sitter här med en keee-babrulle och ska kolla på en film. Påminner mig förresten om Gustav igår som började dra en massa kassa ordvitsar av typen:

Vad hette kebabrestaurangens aktiebolag? Svar: Keb AB!


Hahahah. Så jävla värdelöst.



Men ja. Fin dag, I guess. Trött.

-----------



Even though I don't doubt anymore, I still feel the pain.



Han fattas mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0