Ivannia

 

 

 

 

 

HAHAHAHAHA!!!

 

Åker snart till Norrköping, skriver ikväll.

Jag vet, jag lovade ju. Åååååh Ivannia du SUGER! Men förlåt, bara det att idag har jag bara inte haft tillfälle att plocka fram datorn - uppe på benen när bästisen är här, ni vet - men imorgon!! Ja, imorgon.


Om Vivi kan skicka mig bilderna på mig och Adam, dvs...


Åhhh hahaha nu känns det som att jag bara hittat på alltihop, vafan jag vet ju att ni vill ha bildbevis för sjutton! Men imorgon är det söndag, då har vi inget planerat och då kommer jag hinna skriva.. Och jag ska berätta allt! För det var så fucking TUNGT folket, det var det verkligen.



Och ja, som sagt - imorgon.


I övrigt satt jag bredvid Sean Banan på T-banan idag, om det intresserar. Hahaha jag säger det - bortsett från Tensta och det övriga packet så har jag bara sett C-kändisar i Stockholm sen jag flyttade hit! Haha, jag hänger väl i fel kretsar kanske. Men jag blev fett bundis med Tensta och J-son igår, så DET GÅR FRAMÅT! Snart ser ni mig på White Room, vänta bara..



Bent my knees for you, cus I love you,


But I don't want you, I need you.




Ha! Nej nu ska jag sluta inbilla mig. Vi hörs när jag vaknat min vänner; jag skall icke försumma bloggen mera.

HAHA, äntligen kom det!!

Mer om detta - och bilder, även om bilderna på mig och Tensta är i Arantxas kamera som hon inte har en kabel till just nuuuu - imorgon.



G'niiiight!!

Om jag vore superhjälte skulle min enda svaghet vara "dålig planering". Jag vet inte hur det skulle kunna utnyttjas - köra på mig när jag än en gång stressar iväg till t-banan kanske - men jag vet att det är sant.


Jag måste åka härifrån om 45 minuter och plocka upp Arantxa på Centralen, och jag har inte dammsugit, sminkat mig, klätt på mig eller ens plattat luggen. Katastrofalt illa men lägg till det faktum att jag lider av seriös sömnbrist så kan ni ju tänka er hur gärna jag vill göra allt det där och hur HEMSKT gärna jag bara vill lägga mig i sängen och ruttna...


Men nu måste jag sluta. Upp upp och iväääääääg...

...or completely devastating since you didn't see it coming: it stops traffic and it paralyzes and it makes you realize there is nothing wonderful about snow and the winter, and that there is nothing - nothing at all - that could possibly stop you from staying in bed and just avoid going out... With the exception, of course, of life.

Först kan jag meddela, för att svara på Ponnys kommentar och allmän undran, att jag idag försökte äta fisk med majonnäs sås.


Lika vidrigt som det låter och jag mår psykiskt dåligt och undrar varför mina föräldrar gör såhär mot mig!


-----

Sen kan jag fortsätta med att berätta att jag sen mitt senaste inlägg har spenderat min tid med att med att bl.a göra detta:


1) Surfat runt på internet och hittat ena konstiga saken efter den andra, bland annat en video om en tjej som inte tyckte om hur hennes vayay-yay såg ut och därför opererade den, samt en massa videos på youtube där dom byter ut soundtracket i filmer mot låtar som passar så illa att man dör av skratt: seen here and here

2) Tagit en massa bilder där jag är oförskämd mot kameran: jag har kommit på att jag har lättare att vara avslappnad framför en kamera när jag ber den dra åt helvete! Bild finnes nedan:


även om den inte knäcker alla tiders bästa "dra åt helvete"-bild! 




3) Jag har även städat. Jag har dock ingen bild på det, men tänk er en ganska stor etta med en massa möbler i och kläder och disk överallt - och sen tänker ni er en ganska stor etta UTAN en massa möbler och kläder och disk överallt! Tadaaaa!!! Liksom.


4) Sen har jag ringt en massa onödiga samtal. Först till min pappa, bara för att försäkra mig om att han fortfarande har min favoritkakor hemma när jag kommer hem nästa vecka; sen till min bästa kompis för att klaga om att jag inte fattar min astrologi längre, sen till Vivi för att fråga hur ofta hon och hennes loverboy legat än så länge ikväll (lång historia), sen har jag ringt min syrra också... Men hon svarade inte. Bitch.


5) Och sist men inte minst så har jag badat. Som jag redan sagt så finns det något otroligt terapeutiskt i det här med att ligga i ett varm bad med en bra bok (för tillfället läser jag om "Shantaram" av Gregory David Roberts; skulle inte boken bli film?? Vem var det som sa det till mig? Ponny?) och ett par cigg.


Ända sen barnsben har jag dessutom haft någon slags känsla av att vatten renar mycket mer än bara kroppen ni vet? Jag hade min första depression när jag var 11, och det var ungefär då jag började lägga mig i badet och bara lät vattnet rinna (och på så sätt var jag världens miljöbov och.. ehum, jag är väl det.. fortfarande...): jag samlade liksom aldrig upp vattnet utan lät det bara rinna och så satt jag där i badkaret, ihopkrupen. Som en liten ö (jag var väldigt liten på den tiden - sent utvecklad och bara väldigt platt och lång för min ålder, och obekväm. Svårt att tro, I know!!).


Och jag minns att det kändes så... Metamorfosiskt. Den timmen eller två efter att jag klivit ur badet - då jag ofta låg i min säng med tankarna surrande runt i huvudet - kändes jag alltid lite mer.. riktig. Som att vattnet i badkaret spolat rent allt det jag ville fly ifrån, allt fult som fanns inuti mig och utanpå mig. Jag var en människa nu, jag "gilldes" ute i stora världen.. jag var ren. Liksom.

Ja, sen försvann ju det förstås. Morgonen efteråt brukade jag vakna och känna mig lika eländig och ensam och bara så otroligt frånstötande som jag alltid gjorde, men det var ändå okey.

Så ja, det är historien till varför jag alltid ligger i badet så länge: nu för tiden ligger jag mest kvar av gammal vana mixat med att det faktiskt är fett skönt med tystnaden! Och på grund av mina cigg förstås. Och boken, som helst ska vara utläst när jag kliver ur badkaret!


Jag vet inte varför jag berättar det här. Hmmm...


------

I övrigt: inget särskilt. Jag funderar som vanligt på frågor jag ändå aldrig kommer att våga ta reda på svaren på - jag slutar aldrig fundera, det vet ni väl vid det här laget - men annars... Lugnt. Chill.



Nu ska jag brygga en kopp te.




♥

Så nu kanske jag kan få fram något vettigt istället för en gutturalt jävla vrålande.


Ehum (harkel harkel).


(lugnt och sansat nu)


Hej alla!



Idag har varit en lugn dag: jag har inte pallat gå utanför dörren fast jag egentligen ha en massa att ordna. Istället har jag suttit hemma och fuckat mitt eget huvud med astrologin, ett ämne jag är superintresserad av men som ibland gör mig så frustrerad att jag vill gråta (se inlägget nedan).


MEN det är lugnt nu. Jag har andats in och ut ett par gånger och klickat ner alla kalkleringar och kartor och från och med imorgon ska jag ta mig fan köra på en helt astrologi-fri vecka - I call TMI (too much info, lär er street slang) på folks öden, allvarligt talat...



Så nu ska jag göra annat istället, typ städa kanske. Imorgon kommer min bästa vän hit och ska slå ihjäl tid fram tills onsdag, så rent måste det iallfall vara! Men i övrigt ja, vi får se vad vi hittar på. Hon är helt förtrollad av Adam Tensta äventyret jag hade förra helgen (och historierna jag hade om min galna helg i övrigt), så hon tror typ att den här helgen kommer att bli helt fucking CRAaaazZzZyyyyY vilket självklart inte kommer att hända. Jag kommer att sitta i mina mjukiskläder, helt osminkad och håret rätt åt helvete och titta skeptiskt på henne där hon står fullt fixad i klackar... Ain't happening sistah!

(den här bilden togs förra gången hon var på besök: jag älskar att 1) bilden inte suger så där JÄTTEMYCKET fast den är på mig 2) att den är en sån perfekt representation av vår humor, och 3) att hon taggade mig i bilden och "ironin".. Hahahaha!)

 

Bilder på hennes vistelse kommer, I promise you!

 

--------

 

Jag känner mig lite lightheaded. Mat, kanske?

 

 

Hahahaha jag skriver jämt att jag ska äta i den här bloggen. Ironin!

 

... but wisdom, in one sense, is the opposie of love. Love survives in us precisely because it isn't wise.

 

Well now, you don't have to tell me.

 

---

 

Hörs senare.

Åååh! Jag blir tokig - TOO MUCH INFO MAKES IVANNIA CRAZZZZYYY!


Jag svär hädanefter att aldrig - ALDRIG - mer rota i andra människors horoskop om dom inte uttryckligen ber om det, då det gör att jag blir helt jävla paranoid och får en krypande känsla av att jag sitter på ett tåg som bara kommer att KRAAASSSCHA närsomhelst.


Ingen bra dag idag - jag borde ha vetat att mitt rotande skulle innebära dåliga nyheter.


--------

Uuuugh. Jag måste ta en cigg, alldeles för depp för att skriva något vettigt just nu. Hörs lite senare, mina vänner.

att jag kan vara så trött fast jag vaknade klockan 5 i eftermiddags efter min siesta?

 

 

Spot on?

 

 

----------

 

Nej, har inget särskilt att förtälja ikväll. Eller jo, har otroligt mycket jag vill uttrycka och ännu mer jag inte vet hur jag ska uttrycka men ingenting som vill forma sig själva till ord. Inte än iallafall.. Men jag hittar små sätt att göra det då och då. Ibland skriver jag något som exakt säger det jag känner, men jag känner på mig att inget sådant kommer att ske ikväll.

 

 

 

 

Är det okey att vara oerhört tjejig i sin musiksmak ibland? Bra!

 

 

 

God natt!

Okey, så ni vet det där jag skrev ett par inlägg nedan om min vän Alex och hans tendens att göra allt i sista stund??


Nu har han gjort det igen!! Ärthjärnan ringde NU och undrade vart jag var någonstans. Jag ba eeeeeh, hemma??? Och sen sa jag några sarkastiska saker om att jag trodde att han dött och att planet hade kraschat och hur hade han tänkt sig att jag skulle stå och vänta på honom på Arlanda när jag inte ens visste när fasan han landade?? Då sa han att han hoppats att jag skulle stå där på något sätt - som den tankeläsare jag är, tydligen - och att JAG inte hade inte skrivit och frågat när han landade... Men kunde jag inte komma nu? 2 h innan tåget mot Norrköping avgick? Fast det tar minst 1 h till Arlanda och vi alltså får umgås i max en halvtimme om man tänker på att han ringde när jag satt i mjukiskläder i soffan?

Eeeeh.. behöver jag ens svara på det...

Jag uttryckte några oartiga tankar om att han led av ett mentalt funktionshinder och var av tvivelaktig karaktär, men då blev han blev ledsen och sa att det första han gjorde när han klev av planet var faktiskt att ringa mig. Då förlät jag honom lite, men jag tror inte att jag någonsin kommer att förlåta det faktum att jag inte fick fläskfilé. Han kunde ju ha hört av sig innan han satte sig på thai-planet hem och jag som är så jävla hungrig just nu också, men neeeeeej...


Vilken jävel!


-------


Om vi går tillbaka till det faktum att jag är galet hungrig så funderar jag seriöst på att retirera och ringa hem och be om cash till mat. Helt allvarligt, det har nog aldrig varit såhär illa! Men samtidigt så njaaa - har man ändå gått och fyllt 18 och flyttat hemifrån borde man kunna hantera sina pengar och alltså lägga upp en vettig matbudget, men å andra sidan har jag inte mycket att röra mig med och dessutom är jag galet stolt så det är antingen att ringa hem och vara ynklig eller svälta ihjäl. Vad skulle ni välja?


---------


Men okey. Jag ska väl sluta waina nu tror jag och bara suck it up AND BE A MAN!!! Knäckemackor har jag iallafall.


PS jag älskar att när man skriver in "Ivannia" på google kommer "ivannia blogg" upp, med 18,000 träffar! Hahaha RESPECT.


Hörs senare!

Jag har varit uppe sen tolv och sprungit runt och fixat i lägenheten, den såg verkligen ut som skit och på något sätt så störde det min nattsömn totalt.


Men nu känner jag att hjärnan börjar shut down on me och jag funderar på om man inte ska ta en siesta. Det kanske slutar med att jag vänder på dygnet, men det känns lite skitsamma at this point.


Sååå... Ja. Jag tror jag går och sover en stund.

Nu går jag och lägger mig.

...beyond friedship, beyond lovers. It's forever.


Sa Dawson till Joey.


Jag vet att jag har pratat om det förut, men det är fan i mig värt att vara uppe såhär dags bara för att få titta på mina serier - antika Dawsons Creek håller mig vaken enbart för att jag vill se mer av hur Dawson beter sig som en jävla rövhatt (=person som har huvudet så långt upp i röven att han använder den som en hatt) och hur det ska gå för hela gänger, för att inte glömma hans meterhöga panna (jag hatar honom verkligen).

 

 

 

 

 

Min kära vän Selena har tråkigt i sin lilla håla där hon pluggar, alltså underhåller hon sig själv med meningslösa aktiviteter såsom att utmana vänner i detta:

Samtal mellan Ivannia och hennes storasyster:


I: YOOOO fan har du läst mitt sista blogginlägg på NT.se eller???

Jag har gått och blivit en så jävla wanksta nu på äldre dagar (sen en vecka tillbaka). Inte för att jag umgås mer med blattar nu än när jag bodde i Norrköping, utan mest för att.. eeh. Jag vet inte, men det ligger bara så jävla skönt i munnen - YOOO!!! liksom.


Idag har jag inte gjort ett piss och tack och lov för det; honestly så är jag egentligen som en pensionär på insidan - för mycket action och jag blir sömnig. Så idag har jag legat i ide - sov till halv tre, gick upp tre och nu sitter jag här.


-------

Jag sitter dock och funderar på en grej. Häromdagen satt jag och klagade på Facebook om att jag bara ätit pommes varje dag i en vecka nu - då hoppade Alexander fram och skulle muta mig till att komma till Arlanda och möta honom och hans polare när deras plan ankommer från Thailand. EFtersom jag uppenbarligen inte hade något bättre för mig när dom först åkte till Thailand och alltså faktiskt träffade dom på Arlanda så tror Alex nu att han kan få mig att komma dit igen - och för att göra det så utnyttjar han en av mina svagheter:


<------Observera!




Så helt plötsligt ska jag tydligen till Arlanda igen! Och jag vet att jag kunde ha sagt nej, men konversationen fortsätter faktiskt och då föreslår han fläskfilé.. Och jag har inte ätit kött på snart två veckor!!! JAG ÄR BARA MÄNNISKA!! Och jaja okey det är Alex och jag bor ju faktiskt i Stockholm men det är fan sekundära faktorer - seriöst nu, man leker inte med fläskfilé, det är fan TUNGT.


Men iallafall: han har bestämt sig för att jag ska komma dit. Och eftersom mitt försvar är otroligt lågt just nu pga. näringsbrist och det faktum att Alex kan få mig att göra rätt mycket om han bara puppy-eyear mig tillräckligt (it goes both ways, en av de fina förmåner man har), så jag gick ju med på det. Då blev det spikat - jag ska till Arlanda och välkomna honom och hans polare tillbaka till Sverige. Och vara den första som avundas deras solbränna.


Nu till det jag funderar på (utöver frågan om jag säljer mig eller inte när han faktiskt ska bjuda på middag): imorgon är det onsdag, eller hur? Och i söndags när vi hördes av på MSN sa han att han skulle kolla upp när hans plan landade och höra av sig - det har han inte gjort. Och JAG tänker då absolut inte höra av mig för att fråga när JAG borde stå på Arlanda och vänta på honom, right??

Fast ja i och för sig. Klockan är bara 10 på kvällen i Thailand och det ÄR så typiskt Alex att skjuta upp saker till seeeeeent och inte fatta varför alla andra är stressade (klassiskt exempel: vakna en morgon runt 9 och höra honom gäspa om att han måste packa för hans flyg går klockan 3 och tåget dit går 12.. Man ba MEN FÖR I HELVETE sätt igång!??).. Men ändå! Jag hatar att jag är så stolt i såna här situationer men vafan kom igen... Fast.. Det är ju FLÄSKFILÉ...


Nae det är tufft alltså. Men ja vi får se hur det blir helt enkelt - jag håller er uppdaterade!


-------

Nu måste jag käka. Alltså att äta mat nu om dagarna har blivit till något så tråkigt - jag har inte så mycket att välja mellan, liksom. Men om ni tror att jag ska äta pommes och ketchup idag IGEN så tror ni fel!!! Idag blir det ångkokta grönsaker med ris.


Jaaaapp...

Ja se där; jag behöll inlägget nedan till slut. Ni som har hängt med ett tag vet ju att jag har stooooora problem med att skiljas från saker jag skriver, så jag lät bli att radera.


Men fan va nice, nu är det igång ju! Det känns som hundra år sen jag bloggade på blogg.se senast: innan jag bytte över till NT så hade jag ju en privat blogg som jag skrev ner mitt skit i, sen som sagt bytte jag till NT där jag blev värsta glidarN och fick betalt för mitt skit (hör och häpna!!), och nu är jag alltså tillbaka. Vart är välkomstparaden??!


Men det är lugnt. Hey man, jag måste ju få skriva: jag skriver ju mer för min skull än för er stackare som jag lurat hit! Men ja, nu då?? Huuum. Inget särskilt faktiskt. Men det kommer - just nu kan jag faktiskt inte tänka, främst för att jag är sugen på wienerbrödet som står och tittar på mig förföriskt (den vill så ha mig)...


Men ja fan - nu är vi här! Zweeet :)

Det här var befriande. Skriva ett inlägg ingen kommer att läsa; slösa tid är något jag är utomordentligt duktig på så då kan jag lika gärna sitta här klockan 07.40 på morgonen och skriva. Varför skulle något annat vara ett bättre alternativ?

Jag har svårt att sova som vanligt. Jag låg i sängen och så gott som halvsov när jag helt plötsligt började tänka på jobb, och när jag tänkt färdigt på det tänkte jag på honom och hur krångligt allt är och hur mycket av det som är mitt fel, sen tänkte jag på pengar och hur jag ska ta mig till väga för att klara universitetet trots min riktigt värdelösa ekonomi (mina bröst, högstbjudande?), sen tänkte jag på ensamheten, och sen tänkte jag att fuck this jag ger upp.

Men nej, jag har inget att säga just nu ändå, tyvärr. Lustigt nog så verkar det vara som att jag har som mest behov att skriva när jag "inget" kommer på, fast det är de gångerna jag för det mesta sitter och är helt sprickfärdig på grund av allt det jag vill säga men som inte kommer ut.


Men ja, det var första inlägget det. Jag kanske raderar detta senare, ingen aning: time will tell som vi säger. Troligtvis gör jag det eftersom jag sagt alldeles för mycket i det här inlägget, men om vi nu ponerar att jag glömmer bort det eller helt enkelt ändrar mig i frågan, så sitter ju du faktiskt och läser dessa ord. Som alltså är mina första.


Och isåntfall.


Välkommen till min blogg.