Ivannia

En kompromiss, på något sätt.


Du är inte här, och du fattas mig något oerhört. Men jag är ändå, på något sätt, lycklig. En sjukt bra kväll med mina vänner, lite alkohol, cigg och påhittade reggealåtar om Gröna Lund, och kvällen är gjord.

Och ingenstans tänkte jag på dig. Inte alls. Höll inte ens telefonen under en halv sekund för att debattera huruvida det var värt att ringa. Jag var upptagen med att garva röven av mig åt dom andra, sjunga, snurra lite flaskor och sen garva ännu mera åt allt möjligt.


Jag levde, helt enkelt. Och det var så jävla, jävla skönt.


--------------


Jag ska upp om 4 h. Jobb, nämligen. Bööh.