Ivannia

- att ni är där och jag är här

- att du är okey fast jag inte är det

- att ingen kan greppa det som är självklart

- att framtiden är en hägring där framme även med min motvilja att ta tag i den

- att jag är omgiven av folk men känner mig så ensam



Det är så konstigt, vrickat, ensam och obegripligt alltihop.



--------


Vart fan var det jag läste det? Att våren är så vacker men att jag hatar den för den är menad att bli upplevd tillsammans med någon annan.


Missnöjd, lämnad att fixa saker ensam, saker som egentligen inte är så svåra men som för mig är det.



Nu ska jag sluta babbla. Jag trodde det skulle hjälpa, men jag kan fortfarande inte sova.